Tack Partyprinsessan! Du är en ängel.Att jag inte tänkte på det.

ctrl + C och ctrl + V fungerar.

Wohow!

Vi börjar från början, och det är fredagen den 27 april. Då kom Rockkullan till mig på kvällen, med buss. Sen sov vi här till på lördagen, då vi åkte vidare upp till Härnösand för att träffa Fillebeau och Renskötarn. Vi hade bestämt att vi fyra skulle fira Valborgsmässoaftonen tillsammans. Både Rockkullan och jag kända att det var våran tur att åka upp till dom efter som dom hade kommit så många gånger till oss, när vi skulle träffas. Dessutom hade Rockkullan aldrig varit där, och jag bara en enda gång.

Det blev en rolig roadtrip med skön musik och mycket prat.

När vi kom fram var klockan närmare 16 på eftermiddagen, vi hade varit lite seg med att komma iväg. Först låg vi och drog oss länge, sen blev det även lite duschning och fixning.

Vi åkte först hem till Renskötarn för att hämta upp henne, dom två hade nämligen bestämt att dom skulle ha delad vårdnad av oss under tiden vi var där. Dom är för söta. Men det visade sig att hon inte var riktgt färdigpackad så vi satte oss och började uppdatera varandra medan hon plockade ihop det sista. När hon var klar tog hon över körningen och visade oss vägen till Fillebeau. jag hade varit där förra gången men då gick vi gång- och genvägar, så hade interikgtigt koll på bilvägen.

När vi kånkat in all packning hos Fillebeau, började vi fixa oss, och maten inför kvällen. Det var bestämt att vi skulle ut på ett uteställe som heter O´Learys, som dom döva kallar för OL ( Man bokstaverar O - L)

Några timmar senare bar det av neråt city, uppiffade och glada i hågen.

När vi kom fram så var det ingen kö, var bara att knata in. Men stället, som inte är allt för stort, fylldes snart. Efter en stund kommer "Härnösands -tolken" (HT) framspringandes och kramar oss. Renskötarn och Fillebeau hade förvarnat HT att vi skulle komma, och det var jättekul att se henne igen! Var längesen sist.

Blev en jättekul kväll med mycket dans! Dansade verkligen järnet.

När den började lida mot sitt slut träffade Renskötarn en kille som hon hade tolkat (Han hade hållt föredrag och hon hade tolkat till döva) som hon började prata med. En bit bort stod vi och tecknade till varandra, den höga sljudnivån på stället gjorde att det föll sig naturligt att teckna. Skönt att vara med ett gäng där alla kan teckenspråk så man slipper stå och försöka överrösta allt annat. Det tär.

Efter ett tag kom Renskötarn och killen över till oss och frågade om vi skulle börja röra på oss. Eller rättare sagt Renskötarn frågade, killen trodde att vi var döva. När vi svarade oralt, tittade han förvånat på oss och utbrast:

-Jasså ni är hörande. Och säger ingenting.

När vi förklarade det positiva med att teckna istället för att skrika så nickade han förstående.

Iallafall.

Vi bestämde att vi skulle gå till Big Boy (Är typ som MAX) och äta, och ställde oss i klädkön. Jag var, som vanligt, inte hungrig utan nallade bara några strips av dom andra. Satt mest och tyckte synd om mig själv för att jag fått tillbaka mina skavsår som jag fick två helger innan.

Det var mycket folk både i och utanför hamburgeriet, och några smarta, mogna människor tände eld på skräpet i en papperskorg alldeles utanför ingången. Detta resulterade i att hela stället började stinka brandrök, det stack i både ögon och hals. Var så illa att till och med dörrarna slutade fungera. Folk fick bryta sig in.

Efter detta tog vi en taxi hem, till min stora lycka! Var en bit och gå, och ville inte gå barfota i den kylan.

Summa sumarum så var kvällen hellyckad! Kunde inte ha blivit bättre.

Vilken ointelligent person har kommit på att man inte ska kunna klistra in något i textrutan längre?!

Blir galen på detta.

Hade skrivit ett j ä t t e l å n g t inlägg, men det tog för lång tid så jag loggades ur. Kopierade inlägget, men nu går det ju inte att klistra in!!!

Nä nu måste jag skärpa mig, har legat på latsidan när det gäller att skriva alldeles för länge nu. Men nu har jag tagit mig i kragen och satt ner mig framför tangentbordet. Så nu ska det bli uppdatering av.

Något har väckt mig. Ett ljud.

Jag fortsätter att blunda men försöker komma tillbaka till världen. I vakningsprocessen växer bilden av rummet jag ligger i, fram i huvudet. Jag ligger ute hos mig, i min loftsäng. Jag tittar utåt mot rummet... Nä vänta nu... Det är ju människoljud jag hör. Jag sov ju inne inatt. Bilden av min bod försvinner som scenbytet i en film. Jag ligger inne i gästrummet. Jag ligger på sidan mot fönstret... Nä det stämmer inte heller... Syster sov inte hemma inatt så jag gick ju och lade mig i hennes obäddade säng... Ja så är det, jag ligger i hennes rum och jag ligger in mot väggen.
Ljudet kommer igen. Ja, nu hör jag vad det är, det är pappa som gör sig iordning för att åka på jobbet. Undrar om han lämnar hunden hemma?

Varför ligger jag här egentligen? Jo, så var det ja. Jag lade mig här utifall han sulle lämna hunden hemma. Han sade inget om hur han skulle göra, så tänkte att det var bäst att sova inne för att pappa skulle kunna fråga om han kunde göra det eller så jag skulle vakna om hunden behövde gå ut.

Undrar om han lämnar henne hemma? I så fall frågar han väl, eller så vaknar jag när hon behöver går ut.

Jag suckar och sover strax igen. Sekundrarna jag var vaken var inte många, men tänk vad mycket man hinner tänka ändå.

Nästa gång jag vaknar är huset tyst, och tomt. Han kom aldrig och frågade, och unga snusningar hörs från hundkorgen. Jag är själv.

Idag bestämde sig pappa hux flux att vi skulle åka ner till Stockholm och köpa bil. Syster har tagit körtkort för ett tag sen och haft önskemål att få ta bilen ner dir hon bor. Hon bor och studerar på annan ort, och då menar jag verkligen ort. Hur litet ställe som helst, dit inte ens tågen vill gå.

Bror hade tidigare på dagen ringt och övertygat köparen att det var vi som skulle få köpa den. Så vi rastade hunden, laddade mp4:orna med både låtar och styrka för att hålla hela vägen ner och letade fram katterna ur sina gömmor inne. Vinkade adjö till djur och hus och åkte.

På vägen ner satt vi mest tyst, spända och förväntansfulla inför mötet med bil och säjare. Dessutom fick vi ju ta oskulden av en del av E4:an. Bror hade kört på den tidigare han, men vi andra satt och kollade oss runt och kommenterade förbättringarna som gjorts.

Väl framme så träffade vi säljaren vid Rotebros köpcentrum, utanför coop vid jorden. Där hälsade vi på honom, och broder och syster provkörde bilen. Pappa och jag fick i uppdrag att kallprata lite med säljaren medan, pappa är bäst på det så jag överlät det till honom. När bilprovarna kom tillbaka gick syster och jag på toaletten medan killarna gjorde upp. Det gick fort, för näs syster och jag kom tillbaka så skakade dom hand och säljaren vinkade adjö till sin pärla. Han hade köpt den bara för att ha något att köra runt arsle i medan han väntade på sin specialbeställda bil skulle komma. Var en väntetid på tre månader på den, så var bara att peka ut en bil som han kunde tänka sig att ha under tiden, och köpa den.

På hemvägen åkte syster och jag den nyinköpta bilen och pappa och bror tog vår bil. Vi stannade till på MC-klubben och fick oss några specialbeställda hamburgare och dricka utan is. Sen bar det av hemåt igen. Vi pratade med varandra, bilarna emellan, i min broders medtagna walkie talkies. Det blev ganska många:

- rådjur på höger/vänster!

- Är ni med?

Och en m a s s a:

VAD SA DU?!

VA?!

W-K:na var inköpta på Clas Ohlson kanske ska tilläggas.

När vi inte pratade i W-K:na så babblade jag och syster på själva, sjöng (läs skrek) ikapp med musiken som spelades på radion och njöt i fulla drag av att susa fram på E4:an i en ny liten söt, röd bil, med pappa och broder i bilen framför oss.

Det blev en underbar och helskoj roadtrip som vi sent kommer glömma!

På något konstigt vis har jag haft onsdag hela dagen idag. Det konstiga är att jag har haft två möten inbokade idag, tisdag, och dom har jag gått på. Ändå så har mina funderingar gått som om det vore onsdag. Till exempel så sa Rockkullan att hon skulle höra av sig på onsdag och berätta vilken dag hon kunde komma hit så vi kan åka upp till brudarna i Härnösand, vi ska fira sista april där.

Sen fick jag reda på en sak som jag ville tala om för henne, så tänkte att jag lika gärna kunde ringa henne. Vi pratar på, jag berättar min sak och hon uppdaterar mig om hennes saker. Men hon nämner inget om hur det blev, vilken dag hon kan komma, så i slutet av samtalet så frågar jag henne. Först blir hon tyst, sen säger hon lite undrande:

- Men jag sa väl att jag skulle få reda på det på onsdag och ringa då?

- Ja.

-Men det är ju bara tisdag idag.

- Är det? Ja det är det ju!

Ibland undrar man om man inte ska börja bli rädd för sig själv ändå.

Efter helgen i Lex så har jag varit tvungen att bo i mina Crocs på grund av skavsåern jag drog på mig. Och kan inte säga annat än att dom är underbara!

Från början var jag helt anti Crocs. Dom var ju huur fula som helst. Men efter ha provat Rockkullans av en slump så var jag fast i träsket. Gick och lurade länge om jag skulle köpa egna eller inte, dom var ju ändå suuperful, men den suupersköna komforten vägde över. Och tur var väl det, hade inte kunnat leva utan dom denna vecka!

Tack för den Foppa.